TRÄDHÄSTAR, SPÖKEN OCH DÖDEN

02.11.2017

Så här mitt emellan Halloween och Alla Helgon känns det inspirerande att skriva lite om trädhästar och andra spöken.

När jag var barn hade jag en period när jag varje kväll då jag släckt taklampan sprang till sängen och hoppade in i den eftersom jag var helt övertygad om att det fanns ett läskigt spöke under sängen som skulle gripa tag i mitt ben om det fick chansen och dra ner mig i sitt läskiga bo. Om jag vågade slå en blick neråt golvet tyckte jag mig kunna se formen av ett läskigt spökansikte.

Den här perioden som var någon gång i mellanstadiet varade ganska länge, tills jag en kväll tog mod till mig, tände en ficklampa och kröp ner under sängen. Det fanns, föga förvånande, inget spöke där. Ändå hade jag varit övertygad så länge.

Under ungefär samma tidsperiod såg jag på tv Det sjunde inseglet, och rollfiguren Döden skrämde mig mycket. Under en period tyckte jag mig kunna se Döden lite överallt, och särskilt om jag var inne och det var mörkt ute. Jag tog död på den skräcken på samma sätt. Jag tog med mig en ficklampa ut och kunde konstatera att rollfiguren Döden var just en rollfigur och inte fanns på riktigt.

I vuxen ålder har jag intresserat mig en del för fenomenet att man ibland kan tycka sig se eller höra saker som vid närmare undersökning visar sig vara en synvilla. Som jag uppfattat det ligger det till så att ögonen inte fungerar som en kamera rakt in i huvudet, utan hjärnan omtolkar de synintryck vi får, liksom den omtolkar intrycken från öronen och konstruerar modeller av det vi ser och hör. Tydligen är dessutom hjärnans simuleringsprogram särskilt bra på att konstruera ansikten och röster. Det är detta som medför att vi ibland kan tyckas oss se och höra saker som i själva verket inte finns.

Människor som ser många sådana påstått övernaturliga saker eller pratar med för oss andra osynliga figurer spärras oftast in på mentalsjukhus och får starka mediciner. Andra människor med samma förmågor kan under rätt förutsättningar istället bli schamaner, profeter, helgon eller spågubbar.

Men, även om jag är fullständigt övertygad om att inget övernaturligt finns utan allt har en förklaring, hindrar det mig inte från att älska Halloween och att skrämma små barn. Faktiskt uppskattar jag också Alla Helgons Dag, trots att jag är ateist. För även om verkliga problem som växthuseffekten och nedskräpning av plast i haven skrämmer mig betydligt mer än vilket hjärnspöke eller kyrkogård som helst, ger oss Halloween och Alla Helgons Dag en möjlighet att reflektera över det vi alla förr eller senare kommer att konfronteras med. DÖDEN.

#döden #halloween #allahelgonsdag