TILL FÖRSVAR FÖR YTTRANDEFRIHETEN

08.08.2019

Första gången publicerad i Para§raf den 5 augusti 2019: https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/kronikor/112927-till-forsvar-for-yttrandefriheten/

I Sverige har vi grundlagsskydd för vår yttrandefrihet, dels genom Regeringsformen, dels Yttrandefrihetsgrundlagen, dels Tryckfrihetsförordningen. Förvisso är inte yttrandefriheten absolut i den meningen att vi kan säga vad vi vill utan att det ibland får konsekvenser, till exempel genom Brottsbalkens bestämmelser om förtal, förolämpning, hets mot folkgrupp och högförräderi. Men i de flesta andra sammanhang har vi friheten att säga vad vi vill och framföra vilka åsikter som helst.

Yttrandefrihetens pris är att vi alla är fria att argumentera för vad som helst, oavsett om våra åsikter innebär ett förnekande av Förintelsen, andra rasistiska ideologiska synpunkter, förfäkta Bibelns skapelseberättelse eller förbud mot abort, vi kan framhärda i fascism och kommunism, vi kan förneka forskningsresultat inom allt från medicin och vaccin till forskning på tobaksrökningens konsekvenser eller klimatförändringar, vi kan argumentera för att tillåta narkotika på våra gator och propagera för att återinföra en enväldig monark och avskaffa demokratin. I princip får vi diskutera allt, vilket uttrycks tydligast i Regeringsformen 1 kap 1 § där det bland annat anges att den "svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning".

När det gäller våra egna, individuella åsikter, har vi sällan några bekymmer med att försvara yttrandefriheten. Särskilt inte om det skulle vara våra egna åsikter som är i fara att begränsas. Däremot blir vi sällan lika upprörda över lite inskränkningar här och där i andras yttrandefrihet när deras åsikter går på tvärs med våra egna uppfattningar. Det är därför inte förvånande att vissa politiker, men även allmänhet, ibland frestas att föreslå inskränkningar i yttrandefriheten. Sådana exempel på senare år är bland annat den lagändring i Yttrandefrihetsgrundlagen, 1 kap 20 § som skedde som en följd av Lexbase. Genom ändringen kan numera bestämmelserna Yttrandefrihetsgrundlagen kringgås genom att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande av personuppgifter.

Denna text är inte ett försvar för Lexbase, som är en svensk webbplats där allmänheten kan söka efter personer och företag som har varit föremål för juridisk prövning i svenska domstolar. Personligen kan jag tycka att Lexbase verksamhet är direkt osmaklig.

Men. Jag är allvarligt oroad över med vilken lättsinnighet högt respekterade politiker förändrar våra grundlagar. Har dessa politiker ens förstått vikten av fri åsiktsbildning? Vad är nämligen alternativet till fri åsiktsbildning - en ofelbar diktator? En majoritetens diktatur? En ofelbar uttolkare av den ånyo av vissa politiker allt oftare åberopade och mytomspunna folkviljan? Frågan är nämligen hur någon någonsin kan vara så extremt säker att han eller hon har rätt, att alla andra åsikter till och med ska förbjudas.

Den engelske filosofen John Stuart Mill skrev i sin essä från 1859, On Liberty, några av de klokaste ord jag läst rörande yttrandefrihet och fri åsiktsbildning; "But the peculiar evil of silencing the expression of an opinion is that it is robbing the human race, posterity as well as the existing generation - those who dissent from the opinion, still more than those who hold it. If the opinion is right, they are deprived of the opportunity of exchanging error for truth; if wrong, they lose, what is almost as great a benefit, the clearer perception and livelier impression of truth produced by its collision with error."

Vad Mill menar är att ingen av oss någonsin kan göra anspråk på att veta hela sanningen. Men om det efter ett meningsutbyte visar sig att vi har fel i en viss fråga har vi tagit ett steg framåt och vi har lärt oss något nytt, har vi å andra sidan rätt har åsiktsutbytet ändå gett oss en klarare bild över sanningen, eller värderingen. Detta är kärnan i yttrandefriheten. Utan ett fritt åsiktsutbyte kan våra sanningar och värderingar aldrig prövas och testas. Och i så fall kan vi inte på allvar säga att vi har rätt. Eftersom vetenskapen hela tiden går framåt är den fria åsiktsbildningen helt central. Vi måste ompröva, försvara och förnya våra ståndpunkter i takt med tiden och framstegen.

Vad händer i samhällen där politiska och/eller religiösa dogmer oemotsagda får styra? I nutid kan vi se vad som händer i Kina. Människor i omskolningsläger. Oliktänkande fängslas, mördas och torteras. Samma sak i Saudi Arabien, fast där under religiösa dogmer.

Friheten att pröva våra åsikter och att slippa vara pådyvlade maktens sanning är lika viktig som rätten att få andas. Samhällen som minskar den fria åsiktsbildningen och yttrandefriheten är dömda att dö eftersom alla framsteg kommer av vetenskapliga upptäckter och omprövningar av gamla sanningar. Vem tror på Sovjetunionens femårsplaner idag? Vatikanens förbud mot preventivmedel? Livets Ords predikan om Bibelns skapelseberättelse kontra evolutionen? Venezuelas kommunism kontra frihandel? Blodiglar kontra antibiotika? Guds straff kontra vaccin?

Samhällen som inskränker vår yttrandefrihet är inte värdiga att existera och kommer också förr eller senare att dö. Därför kan vi inte lättvindigt ändra grundlagar om yttrandefrihet på grund av en tillfällig opinion. Istället bör vi bejaka olika synpunkter och att ett problem belyses från många olika synvinklar.

Alternativet till mörker är att tända ett ljus.

Michael Pålsson

Advokat