STATEN OCH KAPITALET

18.10.2017

"Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt

staten och kapitalet, dom sitter i samma båt

fast det är inte dom som ror, som ror så svetten lackar

och piskan som kittlar, kittlar inte heller

deras feta nackar.[1]"

Saudiarabien är en stat på arabiska halvön med knappt 32 miljoner invånare (2015). Landet utgör större delen av Arabiska halvön och är förmodligen ett av världens mest religiöst influerade och konservativa land. Rättsväsendet följer strikt islamisk (sunnimuslimsk wahhabism) lag. Styrelseskicket är baserat på absolut monarki.

Enligt den saudiarabiska grundlagen är Saudiarabien en monarki med sunnimuslimsk konstitution, som ska försvara de mänskliga rättigheterna som de tolkas av sharia.

Salman bin Abdul Aziz är Saudiarabiens kung. Successionsordningen fastslås i grundlagen på så sätt att tronen tillkommer en manlig ättling till Saudiarabiens grundare, Abdul Aziz. Kungen utnämner sin kronprins. Vid kungens död övertar kronprinsen tronen.

Kungen är statschef och högste befälhavare i armén, och ledare för Majlis Al-Shura (nationalförsamlingen som fungerar som rådgivande organ för kungen och hans ministrar).

Grundlagen fastslår att kungen ska utöva rättvisa enligt sharialagen, vilket bland annat innebär att landet saknar ett folkvalt parlament. Grundlagen definierar maktdelningen i termer av dömande makt, verkställande makt och organisatorisk makt. Det är särskilda sharialärda och de äldstes religiösa råd som avgör sharias tillämpning, och kungen som träffar internationella avtal, och undertecknar lagarna.

Saudiarabiens regering är ett ministerråd med verkställande makt som utses av kungen. Kronprinsen är bland annat vice regeringschef och försvarsminister.

Landet är utanför den arabiska halvön ökänt för en omfattande könssegregering. Kvinnor och män hålls åtskilda utanför hemmet. Kvinnor kan bara undantagsvis vistas offentligt. Det är som huvudregel otillåtet för en kvinna att på egen hand träffa en man utanför släkten, vilket innebär att kvinnornas rörelsefrihet är kraftigt inskränkt eftersom de bara får resa i sällskap med en manlig släkting. Kvinnor får inte ha bankkonton utan makens tillåtelse eller vittna i domstol. Kvinnors rättigheter att arbeta, äga och förvalta egendom och att rösta i allmänna val i Saudiarabien är kraftigt inskränkt. Kvinnors, inte mäns, klädsel är reglerad i lag. Alla kvinnor ska bära anständiga kläder, vilket innebär i vart fall hijab. Muslimska kvinnor ska bära abaya, hijab och niqab. Den religiösa polisen, mutawa, ser till att lagen efterlevs. År 2002 hindrade mutawa otillräckligt påklädda skolflickor från att ta sig ut ur en brinnande skolbyggnad, vilket ledde till att 15 elever innebrändes[2]. Bland annat diskrimineringen av kvinnor är hårt kritiserad i västvärlden.

Saudiska medborgare åtnjuter stora förmåner, medan de miljoner gästarbetare som utför allt grovarbete är rättslösa. Inga politiska friheter råder, politiska partier är förbjudna och all makt utgår från kungafamiljen.

Dock tystnar det mesta av västvärldens, inkluderat Sveriges, kritik inför landets enorma oljefyndigheter, som gör landet till en viktig handelspartner för många länder. Det saudiska kungadömet är arabvärldens största ekonomi och Sveriges viktigaste exportmarknad i Mellanöstern. Under 2014 uppgick Sveriges export till Saudiarabien till cirka 11,2 miljarder SEK vilket innebär att Saudiarabien är en av Sveriges 20 största handelspartner[3].

Det är mot denna bakgrund som alla de företag och länder som gör affärer med Saudi Arabien ska granskas

I mars 2012[4] avslöjade Ekot att det fanns planer på att den svenska myndigheten Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, under stor sekretess skulle hjälpa Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik. Projektet startade redan 2007 under Alliansregeringen, och hade sitt ursprung i ett militärt samarbetsavtal som den dåvarande socialdemokratiska regeringen under statsminister Göran Persson tecknade 2005 med Saudi Arabien.

Det var dock inte nog med detta, utan Ekots fortsatta granskning visade att FOI till och med bildat ett bulvanföretag[5] för att sköta kontakterna med regimen i Saudiarabien. En medarbetare på FOI berättade hur det gick till när han grundade bulvanföretaget. Eftersom ingen skulle upptäcka vad de gjorde fick han i bästa maffiastil startkapitalet till företaget kontant, i en plastkasse full med 500-kronorssedlar.

Vidare visade Ekot att ledningen för Inspektionen för strategiska produkter (ISP) varit involverat i förhandlingen med Saudiarabien om bygget av vapenfabriken. Detta trots att ISP har som uppgift att självständigt pröva alla fall av vapenexport från Sverige.

Torsdagen den 8 mars 2012 angav Ekot att de tagit del av dokument som visade att politiker från alla partier som vid tillfället satt i riksdagen våren 2010 fick information om det planerade bygget av en vapenfabrik i Saudiarabien.

Fredagen den 9 mars 2012 avslöjade dåvarande försvarsminister Sten Tolgfors för Svenska Dagbladet att han informerats om FOI:s planer på vapenfabriken i Saudiarabien. Han hade också fått information om planerna på att använda ett bulvanföretag för samordning av projektet.

Efteråt visade det sig att det var Alliansregeringen som under 2008 beslutade att ge FOI tillåtelse att skriva ett projektavtal för att hjälpa Saudiarabien med bygget av en vapenfabrik. Samtliga dåvarande regeringspartier tycks sålunda haft full insyn i affären.

Vidare framkom att Sveriges dåvarande försvarsattaché i Saudiarabien hjälpte svenska företag med affärskontakter med det saudiska inrikesministeriet och nationalgardet.

Polismyndigheten inledde en förundersökning, avseende bulvanföretaget, men densamma lades ner då brott inte kunde styrkas. Dock bekräftade chefsåklagaren Tomas Lindstrand att FOI i hemlighet slussade en kvarts miljon kronor till bulvanföretaget i Saudiaffären.

Under oktober 2012 meddelades att det inte blev någon svensk medverkan kring bygget av vapenfabriken. Detta innebar dock inte att det militära samarbetsavtalet med Saudi Arabien sades upp.

Hösten 2014 fick Sverige en ny regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Utrikesminister i den nya regeringen blev den tidigare EU-kommissionären Margot Wallström.

Den 9 januari 2015 beskrev Margot Wallström på Twitter Saudiarabien som en grym diktatur med ett medeltida straffsystem; "Bloggaren Raif Badawi piskades i dag i Saudiarabien. Detta grymma försök att tysta moderna uttryckssätt måste stoppas".

Det blev nu ganska tydligt att det avtal som den socialdemokratiska regeringen tecknat tio år tidigare, av den nya regeringen ansågs som en belastning. Visserligen hade avtalet möjliggjort för Saabs export av pansarvärnsrobotar och stridsledningssystem till Saudi Arabien, men Saudi Arabiens, med rätta kritiserade "rättssystem", blev nu uppenbart en moralisk belastning. Att å ena sidan ha hög moralisk svansföring, men å den andra samarbeta med en diktatur som piskar oppositionella, stympar människor dömda för stöld (överklaga är ju försent) och förvägrar kvinnor medborgerliga rättigheter blev allt svårare.

Margot Wallström blev delvis hyllad i bland annat USA för sitt tydliga ställningstagande[6], men samtidigt tryckte vissa (små men inflytelserika) delar i näringslivet på från andra hållet.

Den 6 mars 2015 publicerade en grupp direktörer med Investors styrelseordförande Marcus Wallenberg i spetsen ett upprop där de krävde att regeringen förlängde Saudiavtalet. Annars skulle tusentals svenska jobb hotas, inte bara i vapenindustrin, utan också hos flera andra storföretag som gjorde affärer med Saudiarabien.

I riksdagen stod Margot Wallström upp för sina uttalanden[7] "Det är självklart att politiken i Saudiarabien är långt ifrån en feministisk politik. Framför allt kränks ju kvinnors rättigheter. De får inte ens köra bil. Man piskar bloggare, och man har en kungafamilj med absolut makt. Då är det klart att vi inte kan använda något annat ord än diktatur."

Situationen blev till slut omöjlig för den sittande regeringen som i mars 2015 valde att avbryta samarbetsavtalet med Saudiarabien.

Som svar på bland annat uppsägningen av avtalet valde Saudi Arabien att kalla hem sin ambassadör från Sverige.

Dessutom framkom att det inte enbart var uppsägningen som låg bakom beslutet. Även uttalanden av Margot Wallström skulle vara orsaken[8].

I det politiskt korrekta Sverige, men även i en muslimska världen, fick nu Margot Wallström också kritik för att vara "anti-muslimsk". Ett typiskt argument för mäniskor som anser att allt kan rättfärdigas under kulturrelativismens flagg. Margot Wallström tillbakavisade självfallet att hennes kritiska uttalanden om Saudiarabien skulle ha varit en attack mot islam. Samtidigt var regeringen orolig för att Sverige skulle uppfattas som ett antimuslimskt land[9].

Den svenske kungen[10] hade däremot uppenbarligen inga betänkligheter rörande det saudiska styrelseskicket och dess lagar. Kungen lät regeringen förstå att han gärna hjälpte till, om det fanns något han kunde göra, eftersom han är god vän med det saudiska kungahuset[11].

Någon dag senare bad statsminister Stefan Löven kungen att bidra med ett brev. Regeringens sändebud Björn von Sydow överlämnade brevet från kungen vilket av arabiska medier uppfattades som en ursäkt. Krisen löstes därefter snabbt och Saudiarabiens ambassadör återvände till Sverige. "Kungens brev hade stor betydelse", sa Björn von Sydow vid hemkomsten.

I oktober 2016 meddelades med kort varsel att statsminister Stefan Löfvén skulle besöka det saudiska kungahuset. Med på resan hade han bland annat Marcus Wallenberg, ordförande i såväl försvarskoncernen Saab som i investmentbolaget Investor som i sin tur är storägare i Ericsson. Saab och Ericsson har tillsammans sålt Erieye-systemet, ett radarsystem på stridsflygplan, till Saudi Arabien för miljardbelopp. Erieye-systemet påstås bland annat ha använts av Saudi Arabien i konflikten i Jemen. Även Maria Rankka, verkställande direktör för Stockholms handelskammare, var med på resan. Kopplingen till näringslivet och vapenexporten var sålunda minst sagt tydlig.[12]

Inför resan till Saudi Arabien fick statsminister Stefan Löfvén frågan om han anser att Saudi Arabien är en diktatur. Men det epitetet ville Sveriges statsminister inte ge landet.[13]

Saudi-affären ställer på ett sällsynt bra sätt frågan på sin spets - Är en affär värd vad som helst? Kan jag sälja min moral mot rätt antal dollar?

Ur ett strikt affärsmässigt motiv, åtminstone för ett bolag som har som affärsidé att sälja vapen, torde det vara direkt oförnuftigt att säga nej till en affär för flera miljarder till ett land som dessutom har en utmärkt potential för fler framtida krig, eftersom ju Saudi Arabien ligger i en del av världen som är väldigt konfliktfylld och följaktligen har en stor tillväxtpotential. Eftersom landet tillika, oavsett hur Sveriges statsminister vågar uttrycka sig, enligt alla gängse definitioner är en diktatur[14], kommer sannolikt heller ingen obehaglig hemmaopinion i Saudi Arabien att sätta sig emot inköpen.

Även för landet Sverige, är det ur ett strikt ekonomiskt förnuftsperspektiv, svårt att invända mot att Sveriges statschef (kungen) och dess statsminister verkar för att svenska företag ska få sälja vapen till Saudi Arabien. Skälen är kanske något annorlunda utformade eftersom Sverige som land inte har som affärsidé att sälja vapen, men är i grunden ändå nästan desamma, det vill säga inkomster, skatter och arbetstillfällen till svenska medborgare.

Om man emellertid istället anlägger ett empatiskt perspektiv, inte på resan i sig, utan på dess förment dolda men för alla ändå uppenbara motiv att sälja vapen till en av världens grymmaste diktaturer, kommer saken i ett annat sken. Menar vi att svenska arbetstillfällen och inkomster, är så viktiga att de slår ut sympatin för och solidariteten med förtryckta kvinnor som piskas om de inte har rätt klädsel eller på annat sätt dristar sig till att strida för jämlikhet, eller journalister och bloggare som torteras för att de vågat kritisera regimen, eller att personer som dömts för brott straffas med medeltida metoder, exempelvis stympning? Om svaret är ja på denna fråga, var resan givetvis rätt. Är svaret nej, borde möjligen statsministern åkt men låtit affärsmännen stanna hemma. Det enda syftet med resan borde i så fall varit att via diplomati försöka förmå den Saudiska regimen att ändra riktning mot demokrati och mänskliga rättigheter.

Min egen uppfattning är klar. Även om de medeltida straffen inte drabbar svenska medborgare, lika lite som den Saudiska militära kraften[15], så kan aldrig vårt välstånd på marginalen[16] vara värt andra människors svåra lidanden och hjälp till att upprätthålla en repressiv diktatur. Det går helt enkelt inte att med empatin i förgrunden försvara att vi ska få möjlighet att shoppa lite till, på bekostnad av att andra människor lider svårt under en grym regim. Även om vi också i Sverige exempelvis har sjuka människor som lider eller arbetslösa som behöver arbete, är det trots allt svårt att se annat än att dessa människor borde kunna få hjälp av oss andra, utan att detta sker till priset av ett kvantitativt ännu större lidande i Saudi Arabien.

Det kan sålunda framföras argument såväl för resan (rationellt ekonomiska förnuftsresonemang), som emot (empati).

Anser man dessa båda argument likvärdiga, innebär det i så fall att långsiktigheten blir det som får avgöra hur och om resan till Saudi Arabien borde ha genomförts.

Återigen måste man skilja på vad som är långsiktigt bra för försvarsindustrin (Saab) och vad som är långsiktigt bra för Sverige.

Utifrån Saabs perspektiv är det sannolikt på kort- och medellång sikt ekonomiskt bra att exportera vapen till Saudi Arabien. Ju mer vapen bolaget exporterar, särskilt till konflikthärdar med tillväxtpotential, ju mer kan krigen hållas igång och ju mer stiger efterfrågan på försvarsmaterial. Envar som mentalt sätter sig i styrelsen för ett vapenexporterande företag måste därför medge att resan är bra för vapenindustrin. Detta är, det medger jag, ett starkt argument emot den moraliska kompassen. Kanske är den moraliska kompassen helt enkelt inte är möjlig att applicera på en verksamhet som i grunden bygger på en avsaknad av empati med andra.

Emellertid, menar jag, kan exporten till konflikthärdar och repressiva diktaturer på lång sikt ifrågasättas, eftersom det finns en hemmaopinion som kan vändas emot företaget och till och med riskera bolagets export över huvud taget. Såväl Vänsterpartiet som Liberalerna, kritiserade resan i ganska hårda ordalag[17]. Även företrädare för andra partier har kritiserat resan, liksom Svenska Freds och Amnesty International. På längre sikt riskerar därför opinionen vändas emot försvarsindustrin. Ju mer bilder på piskade och stympade människor som sprids på exempelvis twitter eller andra sociala medier, ju mer ökar trycket på företag att inte sälja till repressiva regimer.

Sedan är det givet att ur ett längre perspektiv riskerar alla konflikter att spridas snabbt och oförutsebart. Vem kunde exempelvis se att invasionen av Irak 2003, på några få år skulle leda till ISIS och dess explosionsartade framgångar och terror.[18] Den som underblåser en konflikt måste också vara beredd på att konflikten sprider sig som en löpeld och resulterar i terrorbrott på hemmaplan. Blir konflikten tillräckligt stor riskerar den att spridas över världen och till slut ta död på oss alla. I det läget finns inte mycket att sälja. Även en oempatisk vapenexportör, bör därför ur ett långsiktigt perspektiv tänka sig för till vem man vill sälja sina dödsbringande produkter.

Ur landet Sveriges synvinkel tenderar långsiktighetsargumentet att tydligare ta över och tala emot resan såsom den utformades. Sverige stod utanför såväl första- som andra världskriget och hade bland annat därför ett utmärkt läge att starta affärer med omvärlden efter krigen. Fred, stabilitet och förutsebarhet är på lång sikt en förutsättning för medborgarnas välstånd och företagens utveckling. Att medverka till försäljning av vapen till krigförande nationer, kan ju visserligen på kort sikt verka bra och inte nämnvärt påverka oss. På lång sikt torde det dock vara uppenbart att endast ett mycket litet fåtal människor, även i vårt land, kan vara vinnare på fler konflikter i världen. Det kan dessutom vara kontraproduktivt att ta parti med ett litet och repressivt land, istället för att agera konsekvent och förutsebart mot alla länder. Om inte annat visar den så kallade flyktingkrisen hösten 2015, att även långväga konflikter (Syrien, Irak, ISIS) får konsekvenser på hemmaplan. Jag menar därför att resan, såsom den utformades, ur riket Sveriges och svenska medborgares långsiktiga perspektiv, var helt fel. Istället borde resan ha använts till att diskutera mänskliga rättigheter och demokrati. Om Saudi Arabien inte önskade en sådan resa, fick den helt enkelt ställas in.

[1] Staten och kapitalet av Blå Tåget

[2]Ingen debatt om kvinnoförtrycket, Expressen, Liza Marklund, 2010-02.14, https://www.expressen.se/kronikorer/liza-marklund/liza-marklund-ingen-debatt-om-kvinnofortrycket/

[3] Business Sweden i Saudi Arabien, https://www.business-sweden.se/saudiarabien/

[4] Saudivapen del 1: Hemlig vapenfabrik planeras i Saudiarabien, Sveriges Radio, 2014-12-15, https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/484236?programid=3437

[5] Ett bulvanföretag är företag som för annans räkning, i eget namn, företar en rättshandling som uppdragsgivaren själv inte vill utföra i eget namn.

[6] At last, a Western country stands up to Saudi Arabia on human rights, Washington Post, Ishaan Tharoor, 12 mars 2015, https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2015/03/12/at-last-a-western-country-stands-up-to-saudi-arabia-on-human-rights/

[7] Tidslinje: När Saudiarabien surnade till på Sverige, GP, https://www.gp.se/nyheter/sverige/tidslinje-n%C3%A4r-saudiarabien-surnade-till-p%C3%A5-sverige-1.3885865

[8] Orden som fick saudierna att kalla hem ambassadören, Matilda Andersson, Aftonbladet, 2015-03-08, https://www.aftonbladet.se/nyheter/article20486068.ab

[9] Wallström om Saudikritiken: Handlar inte om islam, 2015-03-20, Marcus Eriksson, Magnus Wennerberg, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6121801

[10] Som ju för övrigt enligt en av våra grundlagar, Successionsordningen (4§), alltid ska vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola och prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket.

[11] Kungen: Min plikt att stötta och hjälpa till, 2016-04-28, Bengt Hansell, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6420911

[12] Skarp kritik mot Löfvens resa - och hans sällskap, SvD, av Hannes Delling och Per Kudo, 2016-10-20, https://www.svd.se/lofven-pa-omstridd-resa-till-saudiarabien

[13] Löfven vill inte kalla Saudiarabien diktatur, DI, 2016-10-26, Marcus Ericsson, https://www.di.se/nyheter/lofven-vill-inte-kalla-saudiarabien-diktatur/

[14] Diktaturen är som styrelseform både demokratins och rättsstatens motsats. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/diktatur

[15] Till skillnad från människor i exempelvis Jemen som blir drabbade

[16] 2015 var Sveriges totala export nästan 1.888 miljarder kr, varav exporten till Saudi Arabien stod för enstaka miljarder, https://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/export-och-import-av-varor-och-tjanster/

[17] Skarp kritik mot Löfvens resa - och hans sällskap, SvD, av Hannes Delling och Per Kudo, 2016-10-20, https://www.svd.se/lofven-pa-omstridd-resa-till-saudiarabien

[18] Patrick Cockburn beskriver IS framväxt på ett utmärkt sätt i boken Jihadisternas återkomst, 2014