Så många fruar eller makar som möjligt?

11.10.2017

Ställer din fru orimliga krav och du hinner inte med att diska och städa och samtidigt vara en så kärleksfull partner att hon blir nöjd - men du älskar henne ändå? Kanske ska du dela henne med tre till? 

Sedan några veckor tillbaka har det talats och skrivits om ett fall med en man från Syrien med tre fruar och sammanlagt 16 barn som fått hyra tre lägenheter i Nacka. Eftersom kommunen sålt ut sina hyresrätter och inte planerat för flyktingmottagande har kommunen tvingats köpa bostadsrätter.

Enligt uppgift i Rapport idag finns för närvarande cirka 300 registrerade månggiften i Sverige.

Många politiker och andra debattörer har nu krävt att frågan om lagligheten av månggifte ska utredas snabbt, och i vissa fall kräver man redan innan utredningen är klar ett förbud för månggifte.

Polygami, alltså månggifte, finns i två varianter. Den första typen kallas för polygyni där en man gifter sig med fler än en kvinna och den andra är polyandri där en kvinna gifter sig med fler än en man. Inom islam tillåts en begränsad form av polygyni medan polyandri är förbjudet. Koranen tillåter mannen att gifta sig med två, tre eller fyra kvinnor under villkoret att han behandlar dem rättvist.

I motsats till islam finns däremot inga begränsningar för antalet fruar i vare sig gamla eller nya testamentet. Enligt dessa skrifter finns ingen gräns för hur många män en kvinna får gifta sin med eller vice versa. Följaktligen är polygami inte exklusivt för islam i och för sig utan något som historiskt kan ha praktiserats av tidiga kristna och judar.

Kyrkan är sedan länge mot polygami och oavsett om man är troende eller inte har vi i västvärlden en lång tradition av monogama äktenskap, och lagstiftning mot att ingå månggifte. Däremot har vi ännu inte, i vart fall inte i Sverige, någon lag som upphäver månggiften som ingåtts i andra länder.

Men är frågan så enkel att det bara är att upplösa i andra länder lagligt ingångna månggiften?

För det första måste man vara medveten om att ifall Sverige väljer att upplösa äktenskap som lagligt ingåtts i andra länder, kan dessa länder komma att vidta motåtgärder, såsom att inte erkänna äktenskap ingångna i Sverige. Sådana motåtgärder skulle kunna ställa till det rejält för alla svenska par som bor och arbetar utomlands (tänk exempelvis på alla IKEA-anställda). Vill vi riskera det?

För det andra frågar jag mig om det rent principiellt bör förbjudas alls? Om förutsättningen är att både män och kvinnor har rätt till månggifte, finns det väl rent principiellt inget att invända om det nu finns män som vill dela sin fru med andra män eller tvärtom?

Jag har läst invändningar om månggifte som något allvarligt, som motsatsen till frihet. Att det handlar om ett ekonomiskt, patriarkalt och religiöst förtryck. Så är det nog dessutom oftast, kanske till och med alltid, i de länder där månggifte idag tillåts. Men skulle det vara samma sak om män och kvinnor hade samma rättigheter och tilläts gifta sig i Sverige? Och om nu någon kvinna eller man väljer att utan att gifta sig, bo tillsammans och skaffa barn med flera partners - vad ska vi göra åt det? Tvångsflytta dem?

Jag är inte beredd att idag ta ställning vare sig för eller emot månggifte, men vill bara belysa ett par enkla ståndpunkter i frågan. Alltid när debattörer, politiker, andra människor och nättrollen på sociala medier skriker om förbud, kan det finnas anledning att fundera en gång till. Vända på argumenten och tänka till.

Vill jag dela min fru med andra? Vill hon dela mig med andra? Måste månggifte vara ett ekonomiskt, patriarkalt och religiöst förtryck? Kan det tvärtom stå för frihet att välja livsstil?