PARADIS AV PENGAR

06.11.2017

För några veckor sedan skrev jag om Panamadokumenten https://www.moralisk-kompass.se/l/a6-att-stjala-fran-de-fattiga-och-ge-till-de-rika/, men nu var det dags igen; "Paradise Papers".

Denna gång tycks det i huvudsak röra rent legal skatteflykt, det vill säga människor som inom lagens råmärken i och för sig, genom smarta upplägg undviker att betala stora summor skatt i Sverige och andra länder. Bara i Sverige påstås skattebortfallet på grund av dessa skatteupplägg uppgå till cirka 40 miljarden kronor.

Man kan ju som Leif Östling tycka att han under alla förhållanden betalar så mycket skatt i Sverige att det mer än väl täcker 1.000 andra medborgares skatteinbetalningar. Och det är förmodligen sant som han säger. Problemet är att han missar poängen.

För varför ska han, som om någon borde ha råd att betala skatt, undandra staten sin proportionella del? I så fall borde det ju vara rimligare att ge höga tjänstemän som har höga löner och därför betalar enligt en 55 procentig skattesats när de når upp till värnskatten, plus sociala avgifter, en skatterabatt. Eller kanske den framgångsrike enmansföretagaren utan anställda ska ha skatterabatt?

Var och en förstår att alla rationella människor försöker minimera sitt personliga skatteutfall. Det är inget konstigt med det, och min erfarenhet är att detta dessutom gäller människor från samtliga politiska övertygelser, från moderater till kommunister. Det är inget konstigt.

Om man emellertid tänker utifrån ett empatiskt perspektiv, blir det tydligt varför undandragandet av skatt från hemlandet är moraliskt fel. Ofta gnäller vi på saker som inte fungerar i välfärden, det behövs fler personer i vårdyrken, fler poliser, bättre järnvägar och en bättre skola. Men hur tror vi det ska bli bättre om vi undandrar våra skattepengar? Risken är att om bara de personer som har lägst inkomst ska drabbas av procentuellt höga skatteuttag, får vi en debatt om att staten inte levererar tillbaka vad medborgarna förväntar sig.

Envar människa måste fråga sig om det är rimligt att bo eller verka i ett land, men att undandra samma land de skattemedel de flesta andra svenska människor och företag medverkar till. Är det rimligt att den ensamstående sjuksköterskan, pensionären eller småföretagaren betalar full inkomstskatt, medan stenrika människor och företag har möjlighet att minimerar sin skatt genom att flytta pengarna utomlands? Om jag inte är beredd att betala skatt i det landet jag lever, kanske jag måste överväga att emigrera till det land där jag i så fall slipper betala skatt. Fast ett bättre alternativ tycker jag i så fall är att engagera sig politiskt och verka för en effektivare användning av skattemedel och lägre skatteskattesatser i det land vi lever.

En förutsättning för ett fungerande och civiliserat samhälle är att vi alla håller vår del av samhällsfördraget. Att var och en bidrar efter sin förmåga. Det tror jag alla förstår, i alla fall innerst inne.

#vafanfårjag #Paradisepapers