OM FARAN MED LOBBYORGANISATIONER

03.10.2017

Den 2 oktober 2017 var det dags igen - en ny masskjutning i USA, i Las Vegas. Som svensk vet jag inte hur många gånger jag förundrat mig över hur ett land som har en president och vissa i befolkningen som är halvt paranoida för terrordåd från utlandet, låter bli att se problemen på hemmaplan.

Såvitt mig bekant finns inget annat land i västvärlden som är ens i närheten av antalet masskjutningar av egna medborgare, inte ens beaktat i relation till folkmängd. Visst, vi har masskjutningar i Europa också - så sent som 2011 mördade galningen Breivik 69 personer i Norge. Men relativt antalet invånare i Europa (cirka 743 miljoner) i jämförelse med USA (cirka 322 miljoner), är antalet masskjutningar i USA a egna medborgare betydligt vanligare. Vad beror det på?

Säker kan man ju inte vara, men en gissning är att tillgången till vapen kan vara ett skäl. Masskjutningen den 2 oktober skedde exempelvis i staten Nevada, som har en av de mest liberala vapenlagarna i USA[1]. Ändå tycks amerikanska politiker vara väldigt ovilliga att ens utreda frågan om striktare vapenlagar. Man frågar sig varför?

Delvis beror det såklart på tradition, rätten att bära vapen i USA finns angivet i USA:s författning. Men är det hela förklaringen?

NRA, National Rifle Association, är en organisation som bildades 1871 för att förespråka och uppmuntra gevärsskjutning på en vetenskaplig basis[2]. Fram till mitten av 1970-talet synes organisationen inte varit särskilt aktiv politiskt, men 1977 ändrades det i och med bildandet av PAC (Political Action Committee). Sedan dess NRA aktivt agerat mot nästan varje form av vapenkontroll, och sedan mitten av 1990-talet aktivt agerat mot finansiering av alla vetenskapliga undersökningar om hur mängden vapen och tillgängligheten av vapen påverkar antalet dödade av skjutvapen[3]. Vidare motverkar NRA alla politiker som propagerar för striktare vapenlagar, och graderar politiker med betygen A-F beroende på deras inställning till vapen. Det tycks alltså uppenbart att NRA, ett särintresse, har väldigt stor makt. De redovisar en del av de pengar de ger till vissa politiker, men långt ifrån allt.

Även i Sverige har vi såklart lobbyorganisationer i form av allt från fackförbund till näringslivsorganisationer, idrottsorganisationer och så vidare. Också dessa, precis som NRA i USA, företräder särintressen. Detta är naturligt och inget att förundras över. Det man emellertid som politiker och politisk organisation måste se upp med, är att inte bli beroende av dessa organisationer och att ibland till och med orka gå emot organisationer som stöder ens eget parti. Här kan svenska partier och politiker bli betydligt bättre på att redovisa bidrag från olika organisationer. Men också enskilda politiker måste förstå att det inte går att mingla obegränsat med företrädare för olika särintressen på exempelvis Almedalsveckan, eftersom detta riskerar grumla omdömet då viktiga beslut ska fattas. Här kan NRA tjäna som ett varnande exempel på hur det kan gå när ett särintresse får för stor makt.


[1] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6790443

[2] https://www.bbc.com/news/world-us-canada-35261394

[3] https://nordic.businessinsider.com/cdc-nra-kills-gun-violence-research-2013-1?r=US&IR=T