OM ATT HATA KÄRLEK – PRIDE 2018

11.08.2018

Under min barndom hörde jag vid ett par tillfällen i min omgivning ett uttryck som det tog mig många år att förstå; "knacka bög". Knacka visste jag vad det betydde, såsom att jag knackade på dörren. Däremot visste jag inte vad bög betydde. Jag kände inga öppet homosexuella vare sig män eller kvinnor, pojkar eller flickor. Jag kan heller inte erinra mig att homosexualitet var ett ämne som togs upp under skolans sexualundervisning.

Några år senare, alldeles i slutet av grundskolan då jag själv var punkare, återkom uttrycket "bög" och nu hade jag förstått att det gällde killar som inte ville ha sex med tjejer utan på något dunkelt sätt istället föredrog killar. Att det kunde finnas tjejer som på motsvarande sätt föredrog andra tjejer, var liksom inte på tapeten. Det förstod jag först långt senare.

Det blev också allt tydligare för mig att människor (killar) som var bögar var dåliga människor som kunde förväntas stå i dunkla vrår och när jag minst anade det skulle hoppa på mig och våldta mig. När jag så småningom ryckte in i lumpen återkom uttrycket "knacka bög", och nu förstod jag att det hela gick ut på att heterosexuella män skulle slå homosexuella män på truten. Och eftersom homosexuella män per definition var dåliga människor, om de ens var människor, så kunde ju hobbyn "knacka bög" knappast vara något negativt?

Eftersom jag ännu i lumpen - och förmodligen även fortfarande - hade vissa punkartade inslag i min personlighet, kunde jag inte vara med på dessa aktiviteter. Dels är jag uppfostrad till att tro på människors lika värde, dels hade jag som punkare själv tvingats ta stryk flera gånger av framför allt raggare men också av vältränade och eljest välartade jeanskillar med lammullströja som hellre lyssnade på Bay City Rollers än The Clash. Jag hade därför lärt mig att det gör ont att få stryk. Möjligen kunde min något klena kroppsbyggnad också ha lite att göra med mitt ointresse av att slåss. Men framför allt förstod jag inte poängen med att slåss, eftersom tjejer och kärlek intresserade mig så ofantligt mycket mer. Varför skulle jag slåss, när jag istället hade möjlighet att dansa, dricka öl och hänga med tjejer?

Under studierna och därefter har jag lärt känna flera homosexuella män och kvinnor som jag betraktar som mina vänner. Inte en enda av männen har försökt "lägga an" på mig. Kanske för att de finner mig ful och anskrämlig, men mest tror jag att de liksom alla andra människor känner av att det inte finns något intresse. Jag har heller inte, som vissa människor tycks tro, blivit smittad av andras homosexualitet.

En av de mest grundläggande värdena för mig är frihet. Som huvudregel gäller för mig att så länge min frihet inte begränsar någon annans frihet, ska andra människor lämna mig i fred. Denna frihet omfattar allt från yttrandefrihet, frihet att ha vilka kläder jag vill, frihet att älska vem jag vill, frihet att göra vad jag vill.

Sedan måste frihetsbegreppet enligt min mening dessutom kopplas till medmänsklighet, ärlighet, förnuft och långsiktighet eftersom friheten annars riskerar bli omänsklig och därmed begränsa andra människors frihet. Så många lyckliga som möjligt, så länge som möjligt förutsätter nämligen att jag också beaktar min omvärld.

Kärleken till min fru, mina barn, mina vänner, till djur och natur, till fotboll och litteratur med mera gör mig lycklig. Jag inbillar mig att alla andra människor känner detsamma även om vissa av mina kärlekar kanske byts ut mot andra kärlekar för andra människor. Alla kan inte älska fotboll eller att läsa men hittar garanterat annat som de älskar att göra. Poängen är att min kärlek inte begränsar någon annans frihet, men den ger mig stor lycka.

Skulle inte samma sak gälla för homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queer-personer? Hur skulle jag som heterosexuell på något sätt kunna anse att en annan sorts kärlek än min, som inte skadar någon annan, skulle vara fel? Att homosexuella människor älskar varandra är bara fantastiskt och kan bara öka lyckan i världen. Hur kan någon människa hata att andra människor älskar? Att de vill adoptera barn som eljest inte skulle ha två älskande föräldrar? Att de skulle diskrimeras bara för att de inte är som alla andra?

Jag älskar mervärde. Jag älskar lycka. Jag älskar kärlek. Jag älskar frihet. Därför går jag i Pridetåget 2018.

#pride #pride2018 #jämlikhet #europride #helsingborg #kärlek #likgiltighetsuger