NÄR HITLER SÖKTE ASYL

13.05.2018

Jag har inte följt med strömmen om den extremt hårda linjen för hur många antal flyktingar vi kan ta emot, familjeåterförening med mera. Visst inser även jag att den kaotiska situationen från 2015 inte kan fortsätta och att vi måste strama åt antalet i jämförelse med då, men jag kan ärligt talat inte fatta varför detta måste innebära att vi lägger oss på en miniminivå. Det viktiga måste rimligen vara att de som kommer hit kan integreras och bidra till vårt samhälle. Gör de det, fattar inte jag varför det skulle vara något problem att ta emot fler. Men å andra sidan, ska alla som har asylskäl få asyl?

Innan jag får hela Sveriges advokatkår på mig, ska jag lägga till att den möjligen något provocerande titeln inte kunnat hända i verkligheten eftersom ifall det finns synnerliga skäl att tro att någon gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten så kan inte vederbörande få flyktingstatus. Men tankefiguren som sådan kan vara intressant som en extrem utgångspunkt.

För ett par helger sedan hade jag förmånen att få åka taxi två gånger samma kväll i en av Sveriges lite större städer. Min vana trogen började jag att nyfiket prata med de respektive chaufförerna. Den första mannen hade kommit hit från Irak för 18 år sedan. Han vantrivdes med våra skatter, vårt pris på bensin, med vårt väder och han lovprisade Irak för dess avsaknad av skattetryck, låga bensinpriser och låga hyror på bostäder. Hans svenska var bristfällig.

Den andra personen kom hit från Iran för 20 år sedan. Han stortrivdes och pratade klanderfri svenska. Han och hans familj bodde i en villa utanför staden. Han hade två döttrar som var ute och festade samma kväll. Hela han kändes mer Sverigeälskande än jag själv, och jag är ändå en sällsynt stor patriot. Jag älskar Sverige.

Jag menar inte att det ska vara ett kriterium att älska Sverige för att få asyl eller uppehållstillstånd. Och det känns som ett misslyckande att det faktiskt finns människor som på fullt allvar skulle tycka det vore bättre att bo i ett krigshärjat land än i Sverige.

Skulle jag själv tvingas fly härifrån till Saudi Arabien, inser jag att jag hade haft minst lika svårt som den irakiske taxichauffören att anpassa mig. Jag tvivlar till och med på att det hade gått. Samtidigt är jag rädd om livet eftersom utgår från att jag bara har ett.

Personligen tror jag att vi skulle kunna bättra på integrationen genom att snabbt utbilda människor inte bara i språket, utan också i den kultur de flytt till. Både män och kvinnor arbetar. Könen är jämlika. Vi har yttrandefrihet, världens äldsta tryckfrihetslag, vi har sedan snart 100 år demokrati. Vi accepterar inte hedersvåld eller omskärelse av kvinnor och barnäktenskap.

Skulle vi lägga mer tid utbildning, särskilt i början, är jag övertygad om att detta skulle löna sig med bättre integration. Fler människor skulle förstå och bidra till samhället. Vissa kanske inse att de aldrig kommer att förlika sig med Sverige och kanske frivilligt åka härifrån. Det är inte så ofta jag håller med Åkesson, men i en sak har han rätt. En människa byter inte per automatik värderingar bara för att människan trampar på annan mark.

Lillemickes politikerskola: Om ni före valet träffar en blocköverskridande överenskommelse om flyktingpolitiken, kan ni kanske slippa att diskutera flyktingar och istället fokusera på sjukvård, pensionärer, miljö och framtid. Inte så svårt.

#hitler #flyktingpolitik #asylrätt #JimmieÅkesson