MAKTENS BONING

07.12.2018

Under en period i historien från ungefär slutet av andra världskriget fram till idag, kom människorna i länder präglade av demokrati, liberalism, jämlikhet och frihandel, att allt mer betrakta de demokratiskt valda politikerna som tillfälliga hyresgäster i maktens boningar, vilka folket har rätt att avsätta i fria val när vi anser att politikerna inte längre uppfyller våra krav eller när de missbrukat vårt förtroende. Vi har rätt att kräva skadestånd om myndigheterna överträder sina behörigheter och inskränker vår frihet utan lagstöd. Om Skattemyndigheten beskattar oss fel, kan vi begära överprövning av beslutet. Vi har rätt till fria och oberoende försvarare om statens åklagare och polis anklagar oss för brott.

Fördelen med dessa fri- och rättigheter var uppenbara för de generationer som kämpade fram dem, men har kommit att förblekna för senare generationer i sådan utsträckning att demokratin till och med öppet ifrågasätts av vissa. I vart fall tycks många människor mena att vi inte behöver vara ens lite misstänksamma mot partier med nazistiskt och kommunistiskt förflutet.

Möjligen är detta inte så konstigt som det kan verka för de av oss som är gamla nog att ha sett exempelvis Sovjetimperiet falla. De yngre generationerna har inte behövt uppleva det skräckvälde kommunismen innebar, och många tycks påtagligt obekymrade eller möjligen omedvetna om hur nazisterna tog makten på 1930-talet och vad detta ledde till.

Problemet är att det är precis lika viktigt idag som någonsin förr att kämpa emot de politiker som förespråkar höga murar mellan folken, istället för pluralism, öppenhet för det nya och oprövade och fria tankar. Samhällen där människor inte kan avsätta de styrande utan där maktens boning blir permanent för vissa, har aldrig kunnat utvecklas mer än under en begränsad tid. Sådana länder tenderar att sluta sig inåt utan utveckling, utan utbyte, utan frihet för den enskilde. Ett sådant land kan med majoritetens envälde effektivt köra över all opposition och alla minoriteter och på kort sikt bli framgångsrikt. Men på lång sikt förtvinar landet och människorna stängs in eftersom utveckling alltid innebär utbyte mellan människor avseende tankar, idéer och originalitet.

Låt oss istället behålla politikerna som tillfälliga hyresgäster i maktens boningar, och inte rösta på de som vill cementera makten och därmed slutligen gräva vår egen undergång. För att klara detta krävs emellertid att alla rimligt klarsynta människor vågar stå upp för friheten och demokratin i alla sammanhang, att inte låta sig tystas när massorna påhejade av populistiska partier menar att demokratin är omständlig och långsam. För demokratin är långsam. Det finns en tröghet och konservativt drag i demokratin som gör den oslagbar. Det folk som en gång väljer en totalitär regim eller populister med totalitära drag som kräver snabba förändringar, det folket har just valt sin egen civilisations undergång.

Lillemickes gåta: August Strindberg var inte bara en känd manschauvinist, utan också den författare som myntade den klassiska repliken i pjäsen Ett Drömspel; "-Det är synd om människorna." Men är det synd om Horace?

#demokrati #frihet #pluralism #originalitet #likgiltighetsuger