ISRAEL-PALESTINAKONFLIKTEN OCH DEN ENDA LÖSNINGEN

17.05.2018

I diskussioner om Israel-Palestina konflikten har människor ofta väldigt starka åsikter, det är för eller emot, det är svart eller vitt.

Själv kan jag tycka att det är väldigt konstigt att människor kan göra så starka ställningstaganden i en så komplexfråga. Å en sidan det judiska folket som efter mer än tusen års förföljelse som kulminerade i Förintelsen, och dess berättigade krav på ett eget land som uppstod redan under 1800-talet, den så kallade sionismen. Å andra sidan det palestinska folket som bevisligen levde i Palestina före staten Israels bildande 1948 och som nu till största delen är förpassade till två landremsor i Västbanken och Gaza.

I slutet av 1800-talet, alltså långt före staten Israels bildande, levde i dåvarande Palestina cirka 35.000 judar av en total befolkning på 500.000 människor. Sålunda en liten majoritet.

Numera (2011) påstår bedömare att det finns cirka 5,8 miljoner judar, inkluderat bosättare, och cirka 1,6 miljoner palestinier i Israel. Det finns också ett antal hundratusen kristna och druser i landet. Vidare påstås det finnas ytterligare cirka åtta miljoner palestinier utanför Israel, främst i Jordanien och Libanon, och i vart fall sex miljoner judar i USA som ju bevisligen har ett stort inflytande över USAs Israelpolitik. Nu senast då herr Trump verkställde beslutet att flytta USAs ambassad till Jerusalem.

Därutöver ska hänsyn tas till mellan 1-3 gudar som alla gör anspråk på Jerusalem som en helig stad. I grunden är det ju samma gud, såväl den helige anden, som Allah och Jehova, men över årtusendena har det blivit till tre. Härutöver finns det dessutom drygt en halvmiljon ultraortodoxa judar som bosatt sig i över 100 bosättningar på Västbanken, det vill säga där det enligt den så kallade tvåstatslösningen var tänkt att palestinierna skulle bo. Dessa människor lär inte staten Israel överge eller kunna tvinga tillbaka.

På andra sidan har vi Hamas, en organisation som uppmanar till och utövar terror och med starka kopplingar till Iran.

Som jag ser det är det en konflikt där jag lätt kan ha sympatier med båda sidor. Vad skulle vi svenskar känt om vi blivit utsatt för samma sak som det judiska folket? Och vad hade vi å andra sidan känt om ett annat folks gud påstod att Sverige var deras förlovade land och Stockholm deras heliga stad? Det blir alltid komplicerat när en gud för tusentals år sedan påstått att en viss bit land tillhör människor av en viss sort.

När saker se omöjliga ut, hjälper det sällan att göra mer av samma sak. Mer våld. Mer konflikt, Mer religion. Mer sanktioner. Mer fattigdom. Mer tvåstatslösning med insprängda ultraortodoxa tokstollar.

Därför tänker jag affärer. Välstånd. Mindre religion och helst ingen alls. Förnuft. En stat.

Det låter såklart naivt, men jag vågar tänka och säga saker som är naiva helt enkelt eftersom tvåstatslösningen legat i koma de senaste femton åren, och i och med USAs ambassadflytt nu kan betraktas som totalt död. Och som alla vet anser vi i Sverige att döden inträffar när hjärnan slutat fungera,

För att enstatslösningen ska bli möjlig måste alla sekulära krafter i Israel och Palestina och i resten av världen tillsammans kämpa emot de religiösa tokstollarna på båda sidor. Ingen utom de som är bokstavstroende av olika sorter vill ha något annat än fred och välstånd. Vi vill alla se en trygg framtid för oss och våra barn. Moderna västeuropéer är inte unika i det avseendet.

För att en fredlig stat ska kunna bli verklighet kommer att krävas massiva utbildningsinsatser, fredsprojekt och en stark grundlag som skyddar alla minoriteter. Då kan vi få det som verkligen blivit "the Ultimate Deal". Nämligen en stat. Affärer. Välstånd, Trygghet. Demokrati. Fred.

Lillemickes fredsskola: Om vi istället för att låta gudarna diktera var vi ska bo, tänker med den hjärna vi begåvats med, så ökar förutsättningarna för välstånd och fred betydligt.

#Israel #Palestina #Hamas #enstatslösningen #ultraortodoxa #trump #Jerusalem #ambassad