FÖRENINGSMÄNNISKAN – EN BLOGG OM DEN ANDRA SIDAN AV SAKEN

14.08.2018

Jag har i hela mitt liv varit medlem i olika föreningar. Fotboll, politik, mänskliga rättigheter, musik, miljö, bostadsrättsföreningar, samfälligheter med mera. Detta gör mig inte särskilt unik i Sverige, snarare tvärtom. Det brukar nämligen påstås att vi svenskar är ett föreningsälskande folk.

Att vara del av en förening kan ibland vara jobbigt, eftersom de flesta föreningar kräver ideella insatser. Möjligen är det skälet till att det ibland sägs att fler och fler de senaste åren väljer bort föreningslivet. Det är bekvämare att sitta i soffan och se en serie på HBO eller Netflix, än att i januari träna ungdomar i fotboll, dela ut broschyrer om politiska program på en gågata eller lära sig om biodling på en studiecirkel.

Det står givetvis var och en fritt att engagera sig eller inte. Dock känns det lite vemodigt att läsa om ökad ensamhet, psykisk ohälsa och så vidare, som förmodligen kunnat undvikas bara fler människor vågade engagera sig. För att få energi, krävs det nämligen att du ger energi. Det är exakt samma sak som med fysisk träning eller social samvaro. Ge, och du får mångfalt tillbaka.

En annan av de allra viktigaste delarna som föreningslivet medför hör vi emellertid mer sällan talas om, nämligen möjligheten till möten med människor du eljest aldrig skulle ha träffat. Människor med helt andra yrken eller som är arbetslösa, rika och fattiga, från höger till vänster.

En inte särskilt vågad gissning till anledningen för den ökande polariseringen i samhället, är förmodligen det minskade antalet möten utanför den egna arbetsplatsen och sin egna närkrets. Det är ju inte särskilt konstigt att jag blir mer och mer fast i mina uppfattningar om jag bara träffar människor med samma åsikter, på mitt eget jobb, med samma yrke, i samma socialgrupp. Om jag dessutom går in på sociala medier och där får bekräftat att allt det jag redan tycker delas av de jag gillar, då är väl saken klar? Jag har rätt, och de andra är idioter!

Jag vet att jag själv hade varit en betydligt sämre människa utan alla de möten och samtal jag haft med människor med en annan bakgrund, med annat yrke, med andra värderingar. Inget konstigt, för ju fler uppfattningar och vinklingar du får av ett problem, ju lättare är det att förstå andra människor. Min uppfattning är att föreningslivet i Sverige är en av de starkaste garanterna för demokratin. Stora ord? Jo, men demokratin är stor och en förutsättning för demokratin är samtalet mellan människor. Jag håller inte med vare sig kommunister eller Sverigedemokrater, men om jag aldrig talar med dessa människor och lyssnar på dem kommer jag ju heller kunna förstå hur de tänker, än mindre kunna få dem att lyssna på mina argument. Om jag som advokat bara umgås med andra advokater, hur ska jag då kunna förstå sjuksköterskan, bonden, snickaren, säljaren? Samtalet håller ihop samhället. Slutar vi att umgås, söndrar vi samhället.

#ideelltarbete #föreningsliv #psykiskohälsa #politik #ensamhet  

Bilden är hämtad från Helsingborgs Dagblad av Martin Kellerman