DEN PERVERTERADE LAGEN OCH CIVIL OLYDNAD

25.07.2019

Publicerad i Paragrafen den 25 juli 2019. https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/kronikor/112821-den-perverterade-lagen-och-civil-olydnad/

Denna text är inte ett försvar för Greta Thunberg, Elin Ersson eller demonstranterna i Hong Kong. Jag ska inte heller åberopa de 1 200 judar som Oskar Schindler räddade undan Förintelsen, eller hur Nelson Mandela genom sin passiva kamp starkt bidrog till apartheidregimens avskaffande. Inte ens Mahatma Gandhis icke-vålds strategi för de kastlösas rättigheter och ett självständigt Indien ska här berättas om, än mindre Rosa Parks vägran att resa sig för en vit man på bussen och hennes fortsatta kamp för medborgerliga rättigheter för färgade i USA ska här beröras. Nej, denna text är blott ett försök till några enkla klargöranden om varför civil olydnad ibland måste användas som ett sista vapen när lagen blivit perverterad.

Som ung juriststudent var jag bländad av lagen. Jag kunde tänka mig få andra mänskliga konstruktioner som så väl tjänade den enskilda människan och det civiliserade samhället. Lag och rätt. Den svages möjlighet att vinna upprättelse mot den starke. Rättvisa. Botemedlet mot anarki och djungelns lag. Den enskildes möjlighet att få upprättelse mot staten.

Här förtjänar att inflikas att jag fortfarande denna dag fascineras av lagen och att jag ännu anser att när lagen fungerar, vilket den oftast gör, så tjänar den både samhälle, ekonomi, välstånd och frihet för den enskilde. Vem skulle till exempel våga investera i en fastighet om det inte fanns regler om fastigheter och dess ägande? Vem skulle våga starta en bank om inte det inte fanns lagar som förbjöd rån? Och hur skulle jag kunna skydda mina ägodelar om endast den starkes rätt skulle gälla? Och varför skulle jag i så fall arbeta till allas vårt välstånd? Lagen som opartiskt avgör rättigheter och skyldigheter är för mig varje civilisations fundament. Därför är jag minst lika stolt idag som den dag jag tog min examen och jag första gången kunde kalla mig en rättens tjänare.

Men, som ordspråket förtäljer; Ingen regel utan undantag.

Under min utbildning skrev jag en kortare uppsats om rättfärdigandet av lagen. Min handledare var professor Aleksander Peczenik. I professor Peczeniks nikotindoftande arbetsrum hade jag ett par av de för mig mest ögonöppnande diskussionerna jag haft i hela mitt liv. Med ungdomens och okunskapens obekymrade slöja förfäktade jag lagens förträfflighet, i opposition till professor Peczeniks försiktiga resonerande om att det ibland kunde finnas skäl att avvika från densamma. I ett av våra samtal ställde han upp hypotesen att min flickvän drabbades av en till synes allvarlig och akut sjukdom. Var det då rätt eller fel om jag körde bil alldeles för fort för att komma till sjukhuset? Och om det visade sig att min flickvän inte alls varit allvarligt sjuk, utan bara ofarligt svimmat av - skulle jag då kunna rättfärdiga min fortkörning till sjukhuset? På detta sätt fortsatte samtalet tills vi kom fram till hur domare och advokater agerade i nazityskland. Var det rätt att tillämpa nazisternas lagar? Om inte, vad skulle juristerna gjort? Avgått? Tillämpat lagarna i strid med dess ordalydelse och själva riskerat att straffas?

Den franske ekonomen och författaren Frederic Bastiat konstaterade i sin pamflett "The Law" från 1850, att en lag som strider mot en människas naturliga rättigheter är perverterad. Frederic Bastiat menade att lagar som inskränker en person rätt till liv, frihet och rätt till sin egendom är en perverterad lag som en person rätteligen kan bryta mot. När lag och moral står i strid med varandra hamnar medborgaren nämligen i det grymma alternativet att antingen förlora sin moral eller sin respekt för lagen. Båda alternativen är lika illa menade Frederic Bastiat. I detta är jag beredd att hålla med.

Givetvis ska lagen i de allra flesta fall följas. Till och med lagar som vi tycker är fel. Vi lever ju trots allt i ett land som i demokratisk ordning beslutat om lagen. Men ibland menar jag, liksom Bastiat, att det kan finnas skäl att istället för att följa lagen hellre agera i enlighet med sin egen moral. Dock att jag får vara beredd att ta konsekvensen av mitt handlande, oavsett om det innebär fängelse, böter eller skadestånd.

Civil olydnad betyder ingalunda att vi inte bor i en rättsstat. Snarare tvärtom. Det är i rättsstaten civil olydnad kan förekomma utan risk för livet för den olydige. I den totalitära staten slår staten ihjäl den olydige. Som på Himmelska Fridens Torg i Kina.

Om lagen perverterats måste den ändras. Gör makthavarna inte det, måste den perverterade lagen brytas mot.

Michael Pålsson

Advokat