DE SVENSKA IS-KRIGARNA, KRISTNA VÄRDERINGAR OCH NÄR GUD RAKADE APAN

28.02.2019

Jag är inte kristen eller ens religiös, även om jag är uppvuxen i en till viss del kristen kontext. Jag är döpt, konfirmerad, gift och medlem Svenska kyrkan och rimligen på något sätt påverkad av att vara uppväxt i ett land som i mer än tusen år haft kristendomen som ledande religion.

Jag tror inte på någon gud utan är agnostiker gränsande till ateist, men kan såklart inte helt utesluta någon gudomligt väsen även om sannolikheten för ett sådant enligt mitt sätt att se det är ungefär lika stor som att hitta ett par skidor av märket Rossignol i en omloppsbana runt någon av Jupiters månar. Jag har läst både Bibeln och Koranen från pärm till pärm, och om något har dessa båda skrifter gjort mig än mindre religiös än tidigare. Så vad har allt detta att göra med de svenska IS-krigarna?

De senaste veckorna har pågått en debatt om vad Sverige ska göra med de så kallade IS-krigare med svenskt medborgarskap som nu vill tillbaka till Sverige. Många politiker verkar knappast vilja ta i frågan alls, medan andra förespråkar att vare sig IS-krigarna, deras fruar eller barn borde få komma tillbaka till Sverige, utan snarast få indraget medborgarskap enligt en retroaktiv lagstiftning som strider mot en av de viktigaste principerna i en rättsstat, nämligen legalitetsprincipen, alltså principen att ingen ska kunna dömas för brott retroaktivt.

Inte heller jag har något bra svar på frågan vad vi ska göra med dessa människor. Men jag har reagerat på att flera av de politiker som starkast ger uttryck för att vi i Sverige lever enligt så kallade kristna grundvärderingar, är samma politiker som vill gå hårdast åt de så kallade IS-krigarna, deras fruar och barn. Frågan är därför vad dessa politiker lägger i begreppet kristna värderingar?

Jag hoppas och tror att ingen som läst Gamla Testamentet - som ju i och för sig Jesus inte tog avstånd från - tycker att det är dessa värderingar vi ska leva efter. Istället tror jag de flesta anser att kärnan i kristna värderingar är förlåtelse, förståelse och att vara givmild mot de behövande. Dessa värden ställer även jag upp på, oavsett om de är kristna eller inte.

Om vi då ser på de barn som IS-krigarna fött fram under sitt krig, varför ska de straffas för sina föräldrars misstag? Ska de drabbas av arvsynd för sina föräldrars misstag? Och när det gäller deras föräldrar, de så kallade krigarna, har vi någon som helst förståelse varför de har blivit som de blivit? Ingen människa är en ö. Vi är alla påverkade av våra gener, vår uppväxt, vår omgivning.

Jag har inget svar på vad vi ska göra med IS-krigarna och deras familjer. Men däremot vore en betydligt mer nyanserad debatt vara på sin plats innan politiker och andra debattörer öppet förespråkar att skrota viktiga principer för en rättsstat och gå rakt emot de så kallade kristna värderingar de själva påstår sig värna.

Givetvis känner jag lika stor avsky som alla andra för de brott de så kallade krigarna begått - men ska vi vara ännu värre och till och med döma deras barn att leva i arvsynd? Tror vi att vi får mindre terror i framtiden på det sättet? Finns det över huvud taget något belägg för att terrorismen skulle minska för att Sverige inför hårdare straff? Kanske orsakerna istället ska sökas i det utanförskap från samhället som många människor känner? Det gäller ju inte bara IS-krigare, utan många andra kriminella i utsatta områden.

Som sagt - jag har inte svaret på vad vi ska göra med vare sig terrorister eller andra brottslingar - men innan vi slår till med nutidens allt större krav på hårdare tag kanske vi skulle se till orsakerna först?

Dagens engelska bibelcitat är från Koriander-brevet, där Gud beskriver hur människan kom till: "I used up all My creativity designing insects. By the time I got to humans, I was over it. I just shaved an ape."

#is-krigare #kristnavärderingar #likgiltighetsuger #shaveanape

(i all vänlighet vill jag nämna att ovanstående är ett så kallat fake-citat hittat på Twitter och det finns inget Korianderbrev)