ATT STJÄLA FRÅN DE FATTIGA OCH GE TILL DE RIKA

23.10.2017

"Stjäl? Det är ett fult ord; vi stjäl inte! Vi bara lånar lite från dem som har råd."[1]

Advokatfirman Mossack Fonseca i Panama har sedan slutet 1970-talet arbetat med skatteplanering för sina klienter[2]. Advokatfirman tillhandahåller registrering och administration av bolag i så kallade "skatteparadis". Enligt en artikel i Economist från 2012, är advokatfirman troligen ledande i Panama och inom sin bransch[3]. Advokatfirman hade 2016 mer än 500 anställda i över 40 kontor över hela världen[4], inkluderat Kina och Schweiz.

De så kallade Panamadokumenten avser sammanlagt cirka 11,5 miljoner läckta interna dokument från Advokatfirman Mossack Fonseca. Läckan kom först den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung till del, som därefter delade dokumenten med The International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ). Därefter har en mängd mediaorganisationer över hela världen arbetat med materialet. I Sverige har bland annat SvT och Uppdrag granskning arbetat med läckan. Enligt SvT visar dokumenten att storbanken Nordea från sin filial i Luxemburg, skapat och administrerat flera hundra brevlådeföretag åt sina rikaste kunder, som kan få hjälp av Nordea med så kallade "målvakter", som utåt skyltar deras bolag i skatteparadisen. I över 7.000 mejl mellan Nordea och Mossack Fonseca kan följas hur banken beställer brevlådeföretag, ordnar med betalning och löser problem. I de läckta dokumenten finns även avslöjanden om tolv stats- och regeringschefer, 29 dollarmiljardärer, en rad stora banker, däribland Nordea, film- och sportkändisar. Det handlar heller inte bara om skatteflykt, utan också om hur advokatfirman kan kopplas till drogkarteller och korruptionshärvor. På detta sätt har miljarder svenska kronor kunnat undanhållas beskattning.[5]

Omfattningen av undanhållandet av skattemedel är ett stort problem över hela världen. EU-kommissionen bedömer att EU-länderna förlorar cirka 50 miljarder euro per år bara på organiserade momsbedrägerier och OECD uppskattar att fusket inom företagsbeskattningen uppgår till minst 100-240 miljarder dollar om året[6].

Uppenbart är alltså att det finns företag och privatpersoner, både i Sverige och utomlands, som anlitat Mossack Fonseca i syfte att minska sin skatt. De har även fått hjälp av svenska banker, och dessutom i många fall högst sannolikt av svenska, juridiska och ekonomiska rådgivare. I skrivande stund är ingen person och inget företag fällt för förfarandet, men det är ju heller inte det intressanta. I de fall personer eller företag begått lagöverträdelser har ju dessa uppenbarligen gått för långt i sin sparnit. Det är ju istället de fall där inget brott kan styrkas, som är de intressanta.

Rent förnuftsmässigt kan det ju såklart finnas många skäl att vilja spara pengar genom att minska sin skattebörda så mycket som möjligt. I själva verket torde väl få ekonomiskt sinnade person frivilligt vilja öka sin egen skattebörda. De pengar som företagen undviker att betala i skatt kan ju istället användas till investeringar för att få företaget att växa fortare och generera ännu mer pengar, eller enkelt till att genom utdelning betala pengarna till ägarna av företaget. Det är ju trots allt det företagandet i grunden går ut på, vilket ju exempelvis återspeglar sig i aktiebolagslagen som ju som huvudregel anger att ett aktiebolag drivs i vinstsyfte[7]. Att pengar är en stark drivkraft (om än inte den enda) för många, tycks tyvärr många vänsterpolitiker underskattat, vilket riskerar att leda debatten om vinster i välfärden in på ett stickspår, istället för att diskutera viktiga frågor om kvalitet och bemanning[8].

På samma sätt kan ju en privatperson för de pengar hen undviker att betala i skatt, istället investera, amortera av lån eller helt enkelt konsumera upp pengarna. Få människor utom möjligen strängt trogna kommunister skulle ha något att invända mot detta.

Ändå är det tydligt att gränsen för vad som anses moraliskt acceptabelt går någonstans. I annat fall skulle det vara omöjligt att förklara allmänhetens och medias upprördhet över Panamadokumenten[9]. Men att åberopa förnuftsskäl emot förfarandet att använda sig av skatteparadis, så länge det är inom lagens ramar, förefaller mig svårt. Människor och företag vill handla rationellt, och i konsekvens med detta vill vare sig företag eller privatpersoner betala onödigt mycket skatt.

Om man emellertid istället angriper problemet utifrån ett empatiskt perspektiv, blir det tydligt varför förfarandet med att undandra skatt från hemlandet av de flesta torde anses moraliskt förkastligt. Enligt SvT[10] är det 46 miljarder kronor, som svenska privatpersoner och bolag, undanhåller i skatt varje år genom att använda sig av skatteparadis. Beloppet är enligt SvT 40 gånger mer än vad Sveriges alla idrottsföreningar får i stöd från staten varje år till barn- och ungdomsidrotten. De undanhållna skattepengarna skulle sålunda uppenbart räcka till att nyanställa tusentals poliser, lärare eller undersköterskor i äldreomsorgen eller till att höja pensionerna för de av Sveriges pensionärer som har det sämst ställt. Som det nu är riskerar vi till och med i rika Sverige, att få en debatt om att staten inte levererar tillbaka vad medborgarna förväntar sig[11]. Att det finns behov inom många av statens ansvarsområden torde ju nämligen vara tydligt.

Om de som använder sig av skatteparadis för att undgå skatt anlägger ett empatiskt perspektiv på sitt agerande, är det min bedömning att de flesta både företag och personer i så fall skulle upphöra med att undandra staten (eller stater) skattemedel, eftersom allmänheten i de flesta fall torde mena att de som har mest råd att solidariskt betala sin skatt också ska göra det, oavsett om skatteplanerandet är lagligt eller inte. En juridisk eller ekonomisk rådgivare menar jag, måste redan här komma till slutsatsen att hen ska avråda sin klient från att undandra de vinster som genererats delvis med hjälp av infrastrukturen i sitt hemland från skatt.

Envar människa måste fråga sig om det är rimligt att bo eller verka i ett land, men att undandra samma land de skattemedel de flesta andra svenska människor och företag medverkar till. Många företag, med kanske IKEA som det mest uppenbara exemplet med sin blå-gula färg, drar ju dessutom stor nytta av sin svenskhet och marknadsför sig som ett svenskt företag. Är det rimligt att de ensamstående sjuksköterskan, pensionären eller småföretagaren betalar full inkomstskatt, medan multinationella företag som IKEA minimerar sin skatt?

Om jag inte är beredd att betala skatt i det landet jag lever, kanske jag måste överväga att emigrera till det land där jag i så fall slipper betala skatt? IKEAs blågula färg kanske borde bytas ut mot en brokigare variant, och Nordea kanske flytta verksamheten till Panama. En förutsättning för ett fungerande och civiliserat samhälle är att vi alla håller vår del av det så kallade "samhällsfördraget", det vill säga föreställningen av att samhället och staten är resultatet av en i grunden frivillig överenskommelse, ett kontrakt, varigenom människorna avstår från naturtillståndets anarki till förmån för en samhällsordning[12].

Även långsiktighet talar enligt min uppfattning emot att undandra skattemedel till skatteparadis, eftersom den långsiktiga konsekvensen av ett minskat skatteunderlag, blir att staten inte kommer att kunna leverera välfärd, vilket i sin tur gör att skattemoralen undermineras än mera. Om inte människor känner att staten levererar välfärd, torde viljan att betala skatt över tid minska. Detta får i så fall på sikt följden att staten får ekonomiska problem, som drabbar medborgarna men också företagen eftersom köpkraften minskar. Ett väldigt tydligt exempel på där detta synes ha skett är den ekonomiska krisen i Grekland som ju tog fart 2010 och resulterade i en mängd nödlån från övriga länder som ingår i euro-samarbetet.

För de så kallade "välfärdsföretagen" är detta argument kanske än starkare. Välfärdsföretag är en vanlig benämning på skattefinansierade tjänster som stat, landsting och kommun har ansvar för att de tillhandahålls för invånarna, men utförs av privata företag. Det kan handla om barnomsorg, utbildning eller sjukvård m.m. Välfärdsföretagen får varje år mångmiljardbelopp av skattebetalarnas pengar. Emellertid synes viljan att betala skatt vara låg. De fem största välfärdsbolagen omsatte 2013, 22,4 miljarder kronor, och hade en vinst på ungefär 1,2 miljarder, men betalade bara 26 miljoner kronor i skatt[13]. Om alla företag skulle agera på samma sätt, skulle det inte finnas skatter nog att betala välfärden och i så fall heller inga välfärdsföretag. Välfärdsföretagen gräver på så sätt sin moraliska och ekonomiska egen grav.

Sammanfattningsvis bör sålunda ingen, vare sig person eller företag, bli förvånad över allmänhetens och medias negativa reaktioner över vad som framkommit när det gäller Panamadokumenten. Visserligen håller säkert de flesta med om att det rimligt att inom ramen för vad som är lagligt inom ett visst land minimera sin skatt, men när skatteplaneringen leder till att företag och privatpersoner går så långt att man medvetet döljer vinster i så kallade skatteparadis, oavsett om det är lagligt eller inte, då har man tagit det minst ett steg för långt.


[1] Robin Hood

[2] Det här är Panamadokumenten, 2016-04-04, https://www.dn.se/ekonomi/det-har-ar-panamadokumenten/

[3] Shells and Shelves, The Economist, 2012-04-07, https://www.economist.com/node/21552196

[4] Panamanian Law Firm Is Gatekeeper To Vast Flow of Murky Offshore Secrets, 2016-04-03,av Martha M. Hamilton, The International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ), https://panamapapers.icij.org/20160403-mossack-fonseca-offshore-secrets.html

[5] Panamadokumenten av Sven Bergman och Joachim Dyfvermark, SvT, 2016-04-06, https://www.svt.se/ug/ug-referens/panamadokumenten

[6] Finansministern: "Nätet dras åt", 2016-05-09, Expressen Dina Pengar, av Joel Holm, https://www.expressen.se/dinapengar/finansministern-natet-dras-at/

[7] Aktiebolagslag (2005:551) 3 kap 3 §

[8] Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78, https://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/11/sou-201678/

[9] Se exempelvis artikeln Tålamodet med den rika eliten tryter av Mats Larsson i Expressen, 2016-05-09, https://www.expressen.se/kronikorer/mats-larsson/talamodet-med-den-rika-eliten-tryter/

[10] Panamadokumenten av Sven Bergman och Joachim Dyfvermark, SvT, 2016-04-06, https://www.svt.se/ug/ug-referens/panamadokumenten

[11] Staten är i färd med att svika sitt uppdrag, Helsingborgs Dagblad, Carl Rudbeck, https://www.hd.se/2017-01-30/carl-rudbeck-staten-ar-i-fard-med-att-svika-sitt-uppdrag

[12] https://filosofia.fi/se/ordbok/S

[13] Enkelt för välfärdsbolag undvika skatt, DN Ekonomi, 2014-06-09, av Hans Olsson och Kristoffer Törnmalm, https://www.dn.se/ekonomi/enkelt-for-valfardsbolag-undvika-skatt/